Utila, Honduras - Dykning och ackliga latinos.

Jag traffade en harlig tjej vid namn Anne pa mitt hostel i La Ceiba. Anne ar fran Holland och hon skulle aka till en o i karibiska havet vid namn Utila. Eftersom vi kom sa bra overrens bestamde jag for att folja med till Utila. Det ar dar jag befinner mig just nu. Jag hade forst inte tankt att aka hit for att baten kostar en hel del och att leva har sades vara dyrt. Vi hittade dock ett billigt rum med eget kok sa vi kan laga var egen mat och slipper ga ut och kaka. En annan anledning till att jag ej tankte aka hit fran borjan var att det egentligen ar en o enbart for dykning. Dykningen sags vara billigast i hela varlden har och aven valdigt bra. Eftersom jag inte dyker tankte jag att det inte var nagot for mig. Mitt nasta stopp kommer att vara Nicuragua, att ta mig over gransen och ner i Nicuragua kommer att at mig hemskt lang tid och jag var inte mentalt redo for skumpiga bussfarder annu. Sa jag chansade och hangde med hit. Jag funderade forst pa om jag skulle ta och skaffa mig ett dykcertifikat men har nog kommit fram till att jag inte har rad. En annan gang. Istallet hade jag tankt att hyra en cykel imorgon och utforska on. Det ska finnas lite grottor och dylikt pa andra sidan on vilken enbart ar 1,3 mil lang. Baten hit bestod av 1 timmes fruktansvart hoppade och jag var nara pa att spy en massa ganger.

Sa jag kommer stanna kvar atminstonne nagra dagar. Inte jattesugen pa jobbiga bat och bussfarder just nu.

Min syn pa latinoman fortsatter att sjunka. Forutom de dagliga ropen och jobbiga kommentarerna (vilka man kan forsoka stanga ute) sa har jag ater igen rakat ut for ett ackel.
Jag och Anne satt utanfor vart hostelrum och drack lite rom och cola igar kvall. Vi horde det prassla i tradgarden som bestar av nagra trad och buskar. Nagonstans dar inne ser vi en man som forfoljt oss tidigare pa kvallen. Vi later honom vara. Efter ett tag blir det dock lite jobbigt sa jag borjar ga mot honom for att skramma bort honom. Jag ser da att han sitter och smeker sig sjalv i buskarna. Vi hamtade vakten (aven han man, som inte forst verkade se detta som ett stort problem.) och till slut forsvann han fran buskarna.

Jag vet att man aldrig ska doma ett helt folk men efter 6 manader har jag rakat ut for lite for manga saker for att jag ska kunna kalla det tillfalligheter. (Manga) Latinos ar knappa.

Kramar!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0