Weekend of loveliness and fright

Helgen som passerat har varit både underbar och hemsk. Stranden i Manzanilla visade sig vara en avlägsen plats långt borta från någon som helst civilasation, inte ens mobilerna fungerade där. Det var en underbar känsla att kunna koppla av utan internet och mobil. Vi färdades alla i 3 bussar och var framme vid 14 på eftermiddagen. Att se havet var en underbar känsla och vi hade knappt hunnit lasta in våra saker i vårt tält fören vi rusade ut i vattnet precis som kossorna i Wapnö. På dagarna slappades och badades det till sköna reggae toner från stora medtagna högtalare medan vi dansade barfota i sand på kvällarna och nätterna. Allt skulle varit helt perfekt om inte Tina och jag råkat ut för de värsta minuterna i mitt liv.
Havet var en underbar syn, dock var strömmarna otroliga och under en av våra många lekstunder i vattenbrynet drogs vi med en våg ut medan strömmarna höll oss kvar under vattenytan.Vi snurrade runt runt flera gånger och slog i huvud, tår, armar och knän i havsbotten och klippor. Under denna tid hann jag tänka ett antal saker bland annat så trodde jag helt seriöst att jag skulle dö, Tina avslöjade efteråt att nära-döden upplevelsen hade infunnit sig även hos henne. Efter ett tag sköljdes vi upp på land, jag hann höra Tinas hysteriska och chockartade skratt innan jag vågen vi blivit uppspolade av drog med oss ut en gång till. Jag är en ganska stor flicka men detta fick mig att känna mig så liten och hjälplös, det fanns inget jag kunde göra som kunde stoppa vågen att dra med mig ut. Så åter igen drogs vi med ut och kastades fram och tillbaka under vågorna, att försöka kämpa sig upp mot ytan var omöjligt eftersom jag hade ingen aning om jag var på väg ner mot botten, upp mot ytan eller ut till havs. Strömmen rullade till slut upp oss på strandkanten igen och medan jag försökte resa mig och springa upp mot Tammy där hon satt och spanade och inte fattade vad som hände hörde jag Tinas chockartade skratt igen. När jag väl satte mig ner i sanden började jag skaka. Jag lämnade efter ett tag stranden och gick upp mot vårt tält där jag bröt ihop följt av att jag däckade och sov i någon timme eller ända tills jag vakande av att högtalarna pumpade ut Akons Sexy Bitch. Då kom jag på bättre tankar och samlade mitt chockartade jag och än en gång flög jag ut ur tältet och ner på stranden fast denna gång sjungandes, lite mer söndertrasad och med en stor respekt för havet.
Det är svårt att vara nere på ett ställe där det första man ser på morgonen när man öppnar tältet och det sista innan man somnar är ett blåglittrande hav.

Jag har visst fått lite kommentarer på att jag aldrig lägger upp bilder på mig själv, jag anser inte att det är jätte spännande att lägga upp bilder på mig själv. Meningen med min blogg är att dela med mig av vad jag upplever och folk jag träffar. Men bara för att en av personerna som kommenterade detta är så fruktansvärt söt så tänkte jag lägga upp en bild på mitt sköna ansikte även om det på nedan kort är lite förvrängt.





Nöjd?...:=)




       Livet är bra.




Jag tänkte också dela med mig av Manu Chao som jag blivit helt nyförälskad i.





Ta hand om varandra innan något annat tar hand om dig!
<3

Kommentarer
Postat av: liselotte

Min Julia.....du lever...det kunde gått riktigt illa! Jag älskar dej lilla vän!!! Kram på dej! Det e nog att vara orolig att ha Stefan körande till Knäred varje morgon i detta snöväder,så visst kan allt hända,både hemma och borta,Jag älskar er så!!

2010-02-03 @ 08:05:32
Postat av: liselotte

Du lever Julia! Det kunde gått väldigt illa! Inte nog med att man oroar sej för Stefan som kör till jobbet i detta förbaskade snöväder! Allt kan hända,både hemma och borta!! Jag älskar ER så mycket!!

2010-02-03 @ 10:10:08
Postat av: Åmot

Usch vad obehagligt det är sånt man inte kan tro kan hända för här hemma är det ju inte sådana strömmar i vattnet.

Läser din blogg det är roligt att följa dig där borta i Mexico.



2010-02-03 @ 17:17:31
Postat av: julia

Va roligt att Åmot läser!

2010-02-03 @ 17:21:19
Postat av: liselotte

Vem e Åmot???

2010-02-03 @ 17:30:03
Postat av: Joel

Shiiieet, man blir ju orolig på riktigt ju!! Tur att det gick bra ändå och att du lever! Va rädd om dig jullan!!

2010-02-04 @ 08:57:12
URL: http://Blogg.juhb.se
Postat av: Åmot

Åmot är Emelie´s mamma Monica

2010-02-04 @ 17:53:00
Postat av: Steff

Tacka simskolan på Skummeslövsbadet att du fortfarande lever!

2010-02-04 @ 21:32:43
Postat av: emelie

julia jag är så glad att du lever och jag hoppas att du börjar återhämta dig ordentligt! alkohol är bra. tar bort bakterier. kör på! love you!!! puss

2010-02-05 @ 00:00:26
URL: http://emeliebodilelisabet.blogg.se/
Postat av: julia

mhm! Tack svinkalla skummeslöv för ditt barnplågeri.

2010-02-05 @ 04:52:07
Postat av: liselotte

Var kanske TUR att jag "tvingade" er att gå där.....ser man varför ska man lära sej simma.....men jag tror inte du utövade så många simtag i strömmen!!!!

2010-02-06 @ 12:14:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0