från en extrem till en annan.

Vi verkar inte kunna hitta en lagom balans här i Mexico.
Jag är och har alltid varit en stor förespråkare för att man ska försöka uppleva alla sidor av livet eftersom det ger en mer perspektiv på saker och ting. Många som jag pratat med i Sverige är dock utav uppfattningen att lagom är tråkigt. Att Sverige är tråkigt för att det är så..vanligt...lagom..så mellanmjölk...Dessa människor har alltid irriterat mig. Just nu är det inget hellre jag vill ha än mellanmjölk.

Att se att personer man bryr sig om inte ens har mat för dagen ändrar ens perspektiv på saker och ting. Detta är en stor del av Mexikos vardag. Människor har inte mat. I lördags öppnades mina ögon ännu mer men denna gången åt det motsatta hållet. För en gångs skull tyckte jag att det var skönt att lämna problem och trashiga områden där vi umgåtts med vänner ett bra tag nu. Jag satte på mig bästa klänningen och blev upphämtad vid dörren. Väl framme visade det sig vara en poolfest i Guadalajaras lyxigaste område vi skulle till. Efter att ha blivit avprickade på gästlistan vid de stora grindarna körde vi vidare in i området där det ena huset var större och lyxigare en det andra.
Slutsatsen efter några drinkar (som serverades av män i svarta kostymer och som kom springande så fort man skruvade lite på sig) vid den gigantiskta upplystna poolerna (ja, plural)var att pengar inte verkar kunna köpa roligare fester.
Vi lämnade stället och körde vidare till en klubb. Dock slutade inte lyxlireriet här. Som vanligt när vi umgås med de vännerna som jag gjorde i Lördags är det v.i.p hela kvällen som gäller. Inne på klubben visades vi upp på en  v.i.p läktare och flaska efter flaska beställdes in. Förutom mina 2 vänner som jag åkte dit med så bestod mitt festsällskap för kvällen av plastikopererade brudar och deras äldre småfeta män med skjortor uppknäppta till naveln.  När jag säger plastikopererade så menar jag överdrivet plastikopererade, den sortens operationer som kan förvandla ett människoansikte till ett djuransikte.
EFter en del dans och ännu mer drickande började jag undra vem som stod för hela kalaset. Jag ville inte direkt  slänga ut mina sista hundringar på dyrt sprit. Min vän svarade då att han som betalar inte ännu hade kommit och ibland dyker han inte alls upp. Vem var denna generösa herren undrade jag då? Min vän ryckte på axlarna och sa att det var Guadaljaras näst största drugdealer.

När jag kollade mig omkring blev allt så mycket klarare. silikonbrudarna. De småfeta Sopranosmännen. Mina plastarmband som inte glittrade riktigt lika mycket som halsbandet på tjejen bredvid mig.

Jag tackade för mig och åkte hem.Samtidigt på andra sidan stan blir Tina och Tamara pistolrånade.

Det verkar inte finnas något mellanting i detta land. Inte något Svenssonliv. Och aldrig har mellanmjölk varit så efterlängtat......



Kommentarer
Postat av: emelie

fan julia. det kniper i magen varje gång jag läser det du skriver. du skriver så himla bra, och jag får massor med bilder framför ögonen. ibland bilder jag inte vill se. egentligen. jag älskar dig och mår illa när jag tänker på vad som kan hända dig. på riktigt. när du kommer hem ska du få precis så mycket mellanmjölk du vill ha. kärlek. puss

2010-04-20 @ 21:28:42
URL: http://emeliebodilelisabet.blogg.se/
Postat av: Emma

älskar dig

2010-04-23 @ 00:02:21
Postat av: liselotte

Nej jag älskar dej också!!<3

2010-04-24 @ 18:20:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0